The return of rutiner

waves-girl Nej hörni, här har det varit tyst mest hela tiden. Jag har försökt skriva ett litet inlägg flera gånger under hela januari men tiden har inte riktigt räckt till.

Fjärde veckan in i nya jobbet som redaktör och såhär långt trivs jag riktigt bra. Jag blev lite överväldigad när jag blev inslängd i fyra projekt som hade deadline samma vecka, min första arbetsvecka. Att det blev ett sånt högt tempo redan från början gjorde dock att jag kom in i jobbet snabbt och bra – jag funkar trots allt bäst när det är lite stressigt. Nu jobbar jag mest hela tiden och jag börjar äntligen komma in i detdära med workin' 8-17 (nine to five är en lögn tyvärr). Det är en riktig omställning att sitta på ett kontor på heltid från måndag till fredag kan jag erkänna, men ack så skönt. Att gå till rutin och fast schema från att tidigare bara kunnat planera livet en vecka i taget (i fyra års tid), förstår ni vad det kan göra för skillnad?

Det som gjort mig gladast med dessa rutiner är att jag äntligen kan laga mat vid normala middagstider igen. Visserligen är vi något begränsade inom matlagningen i och med den urkassa gasspisugnen vi har, men nu äter jag minsann middag vid 18 – något som tidigare varit fullkomligt omöjligt. Det är en härlig känsla att kunna gå på en volleybollträning utan att få håll när jag rör mig en meter.

Och på tal om träning så köpte jag gymkort igår. Vid jobbet har vi Sats Spårvägshallarna, som kallar sig för "Nordens häftigaste träningscenter" men jag skulle väl snarare kalla dem för dyraste. Om jag känner mig själv bäst så har jag lättast att träna precis efter jobbet och även på lunchraster, för så fort jag kommer hem och min rumpa träffar soffan är det kört. Så det fick det bli (man lever ba en gång osv). Jag har dessutom satt en kollega på vakt som ska se till att jag går till gymmet, som säger sig inte träna varje dag "bara fem dagar i veckan". Alla behöver nog en sån person i sitt liv. Vi börjar med ett pass Crosstraining på lunchen imorgon, puh...