Det kan finnas vad som helst i en väska! Men i min..

.. kan man numera mest hitta något så tråkigt som skolprylar, urgh. Men! Det blir ju såklart mycket roligare om prylarna är lite charmigare! Till exempel är min datorväska ett superfynd från en secondhand på vackra söder, numera 3 år gammal. Till den matchar jag med ett pennskrin i samma färg. Det är så snyggt med mörkbrunt skinn.

In my bag

Man kanske inte tänker på det men pennvalet är jätteviktigt! Att ha väsentliga pennor är ju en självklarhet, men det är minst lika viktigt att ha en penna som skriver fint och en som ser fin ut oooch en som skriver i flera färger (för de är ju kul!). (Älskar pennor.)

Cotton canvas bag by CrawlspaceStudiosDå får man med the essential; hörlurar, halstabletter/tuggummin, glasögon, plånbok-mobilhållare från P.A.P.. Ja, även en grön liten läppstiftsask med spegel i, perfekt för vilken väska som helst. Ibland kan det hända att jag inkluderar ett anteckningsblock, en matlåda och en frukt men det varierar från dag till dag.

För att allt ska få plats kompletterar jag med en tygväska, för tillfället använder jag den här fina från Etsy.

Oh, väskor <3

Mitt lilla hemmakontor

KommunikatörskontoretInförskaffade en enkel och snygg sekretär till lilla lägenheten. Det är ett under att allt får plats egentligen men det är ett måste. Min rygg kommer att tacka mig med tanke på hur dum jag har varit mot den på senaste tiden.

Det kommer nog generera lite mer engagemang också, roligare att arbeta vid ett ordentligt skrivbord än insjunken i en soffa (dock är det ju det lite mysigare alternativet, men inte det som bidrar till någon slags effektivitet).

 

Marknadskommunikatör – jag?

Marknadskommunikatören

Som många kanske redan snappat upp så studerar jag för tillfället. Målet är att ta en yrkesexamen som Marknadskommunikatör inom sociala medier. Kort och gott bli pro i sociala medier och allt vad det innebär – affärsmässigt. Många av mina bekanta har nog trots allt inte riktigt förstått vad det innebär (tror inte ens min mor förstått vad jag håller på med). Enklaste beskrivningen är den Nackademin har på sin hemsida, vilket är följande:

”Som Marknadskommunikatör inom Sociala Medier kommer du att använda och utveckla din kreativa sida genom att arbeta strategiskt med text, bild, ljud och film i digitala kanaler.”

Efter utbildningen kan jag välja att arbeta på ett företag, en kommunikationsbyrå eller en PR-byrå som till exempel

  • social media-kommunikatör
  • social media-ansvarig
  • community manager
  • webbredaktör

och mycket mer därtill faktiskt. Det är egentligen mycket bredare än det låter, men vi är specificerade inom Sociala medier.


Nu till frågan
: är det något för mig?
HELL YEAH IT IS. Kanske inte om femton år, men helt klart något jag vill syssla med nu, idag, så snart som möjligt. Sociala medier har alltid fascinerat mig och varit en del av mig, dig och vår omkrets under hela 2000-talet och är inte någon fluga – det ser vi nu. Jag är inte pro på det än, men vänta bara. Det hela kickar igång med 8 veckors praktik nu i Januari hos en stor PR-byrå i Stockholm och jag är både nervös och så sjukt j-kla genompepp.

Wish me luck!

Det har varit lite tyst på senaste tiden

Det händer mycket nu men framförallt händer det i skolan. Jag tillbringar mer tid där än någon annanstans och det har gjort att det mesta andra har fått bli försummat. Hittills har en hunnit göra 3 tentor, 2 individuella rapporter, 3 grupparbeten och 1 individuell presentation där vi fått berätta om vår digitala närvaro (bild nedan ser ni hur första bilden på presentationen såg ut!). Läget just nu: Det snurrar i min skalle. Men fruktansvärt stolt över min presentation och prestation.Marknadskommunikatör-sociala-medier

Det har genererat till en väldigt oroad mage och oroat huvud och haft ett lindrigt fall av magkatarr, men det har gått! Jag måste erkänna att såhär bra har jag aldrig presterat tidigare och måste ändå få vara lite stolt över mig själv. Klassen har varit ett bra stöd när det har känts som att man är vilse och jag har nog världens bästa sambostöd hemma.

1 markandskommunikatör lär sig jogga

– No one’s harder on me than myself and that’s never going to change, under any circumstances. – Cristiano Ronaldo

Någon gång förra året hade jag fått för mig att jag skulle införskaffa joggingskor och tänkte att jag skulle utnyttja att jag hade ett stort friluftsområde som granne. Tror ni jag gjorde det? En gång ja, sen kom livet emellan och det är inte ens en lögn. Det ledde till att man slog ner sig själv för att man var så himla kass på att hålla ett löfte till sig själv. Försökte hitta motivation på olika håll, hamnade på instagram och diverse träningsbloggar men istället för att bli pepp blev jag bara deppig – ”fasiken vad folk ska vara duktiga jämt..” Här sitter jag, volleybollspelare sedan hundra år tillbaka och orkade inte ens springa ynka 3km utan att börja gnälla och tänkaatt jag aldrig borde utsätta mig själv för dessa dumheter medan jag sakta promenerade hemåt.

Där fick jag nog. Nyårslöfte: Kunna springa 5km. Och enklaste sättet var ju självklart att anmäla sig till ett lopp! Jag visste att om jag hade lagt några slantar på något som jag måste prestera på och också inte vill vara sämre än de sämsta på plats så var jag tvungen att träna till det. Det var så jag hittade till Vårruset och upptäckte att några bekanta skulle springa det. Men haha, all den där träningen jag trodde att jag skulle göra hanns inte med. Volleybollen tog över totalt, jag skadade mig och var sjuk men jag fick nog till några pass ändå – jag var ju tvungen nybörjare som jag var.

Glad VårrusareDagen kom och Stora Skuggan fylldes av springsugna brudar. All den där peppen jag saknade var precis där! Hurtigt, färgsprakande, hejande, glatt. Precis det som gjorde att jag visste att jag skulle klara det. Herre, jag var ju urkass på att springa men EN gång kunde jag väl för tusan klara av det. Ni förstår, jag tävlade med mig själv, mot mig själv. Jag bestämde mig för att jag skulle få en paus och det endast om det kom en backe. Jag orkade väl 3,8km till jag beslutade mig för att stanna och precis därframme ser jag 4km-skylten, på toppen av en backe och blir lite sur – det var väl onödigt.. Där någonstans bestämde jag mig för att öka takten och orka sista biten utan några som helst hinder. AAAND i did it! På en urbra tid också – 31min! 

Nu säger jag inte att detta har gjort mig till en joggare, haha. Jag blev inte förvandlad över dagen direkt, det är helt omöjligt och det krävs så mycket arbete att komma någonstans med detta. Sommaren kom och enda träningen jag hann med var den på jobbets gym. Enda gången jag lyckades jogga under sommaren var också den jag stukade foten på och slog sönder knäet vilket gjorde mig orörlig i över en månad framåt. Därefter handlade resten av tiden bara om att läka alla skador inför den kommande volleybollsäsongen och förhoppningsvis kunna fortsätta min nybörjarhobby som joggare.

Skadad joggare :(

Denna nya hobby började nyss, även om jag sprang i våras. Vi får se vart denna joggingresa tar mig men just nu har jag lyckats jogga 4ggr på två veckor och sett att benen och fötterna håller, and that’s gotta count for something huh?

Drömlistan

Liksom många andra är jag full av drömmar. Några känns som att man behöver vinna på lotto eller ärva från rik släkting (ska ba hitta rik släkting) för att kunna genomföra men det är aldrig förbjudet att drömma, säg.

1.Tänk att få åka till Island och bila runt i det vackra landskapet! Man har hört massor av fint om landet som tydligen klassats som världens vänligaste land av World Economic Forum (WEF), skriver Daily Mail (där mitt hemland Bosnien ligger på 8:e plats! *stolt*). Riktigt avundsjuk på min klasskamrat Oddny som är född och uppvuxen där.

2. En trerumslägenhet med bra kollektivtrafik, snygg inredning, vita väggar fulla med tavlor, massor av växter. Alla unga vuxnas dröm och allt mer avlägsen för oss ju längre tiden går. Kanske i Älvsjö. Eller kanske i Årstaberg..

Älvsjö-Station
Ett dimmigt Älvsjö, 2011.

3. Att hoppa fallskärm är nog min läskigaste dröm och säkerligen en sån jag i ärlighetens namn aldrig kommer att ma mage nog att göra. Men drömma kan man :D

4. Om någon mot förmodan skulle få för sig att köpa mig en ny Nikon-systemkamera skulle jag älska denne (hen? jag har inte blivit sams med det ordet än) för evigt. Nikon d7100 är drömkameran just för tillfället men vi små hobbyfotografer nöjer oss med en semibra variant i form av Nikon d5300 eller Nikon d3300 kanske. KANSKE.

-> Psst! Läs denna drömlista!

Vad jag har jobbat med den senaste tiden

Processed with VSCOcam with m6 preset Processed with VSCOcam with t1 preset

Runt april 2012 anställdes jag som timmis på Kulturhuset. Till en början jobbade jag som klubbvärd där jag satt i dörren och tog betalt och faktiskt inte så mycket mer än så. Sakta men säkert började jag få lite mer tid om dagarna och därmed kunde jobba dagspass vilket ledde till att jag fick jobba som i Informationsdisken, gallerierna där utställningarna sattes upp och diverse olika evenemang så som författar-aftnar, dansföreställningar och även en del småfestivaler. Min favorit bland festivalerna var helt klart STOFF (Stockholm Fringe Fest). Där jobbade jag vid en scen som artistvärld och platsansvarig och ansvarade för att allt var klart i tid för show, att artisterna var nöjda och teknikerna glada. Bland det roligaste jag har jobbat med!

Kulturhuset-Galleri-5

Idag finns inte Kulturhuset längre. Det har nämligen blivit ett med Stadsteatern sommaren 2013 och har nu blivit en gigantisk organisation. Finns inte något vi inte visar – familjeföreställningar, marionetteater, dans, bibliotek, sång, film, teater. Det finns helt enkelt något för alla åldrar. Detta öppnade upp massa dörrar för oss i personalstyrkan och vi fick möta besökare vid scenerna och jobba med biljettförsäljning.

Att få jobba på teatern fick mig att bli intresserad av den. Tidigare hade jag inte varit på någon teaterföreställning alls (haha nej, grannskolans ”Hair” räknas verkligen inte) men har nu fått mersmak och bokar in mig på allt jag hinner med! Min första föreställning var ”Blodsbröder”. Pojkvän hade sett den som ung och talade gott om den. En mysig och samtidigt tragisk historia som ändå lyckades bringa fram en hel del skratt.

Processed with VSCOcam with f2 preset

Min senaste föreställning kommer vara den ikväll! Vi ska få se musikalen ”Chicago” med Lisa Nilsson, Sharon Dyal och Dan Ekborg i rollerna. Förväntar mig pampigt, färgsprakande och högljutt!

Bra pluggställe #1: Café Pascal

MonAminaDagen till ära, en helledig dag för en gångs skull, sitter jag på ett café och ser över min digitala närvaro med Amina. Caféet vi sitter på heter Café Pascal och är beläget på Norrtullsgatan, Odenplan. Riktigt mysigt ställe med tegelväggar, snygga tidningar, wifi, trevlig personal och påtår på kaffet.

Café Pascal på OdenplanDet som kan anses som minus är att kaffet har lite märklig smak – det är helt enkelt lite för surt. Det och att det finns lite för få vägguttag för att nöja alla oss med datorer. Tipstips! Ryck ut sladdarna till de olika lamporna som hänger vid fönstrens, heh.